Då var vi halvvägs in i munskänkarnas steg 1 kurs.
Denna gång är det röda viner från Rhône och Beaujolais. Geografiskt ganska knepigt område eftersom det inte håller ihop. Beaujolais hör mer till sydvästra Bourgogne och Rhône är uppdelat i norra Rhône och södra Rhône, och mellan dem ett flera mil långt område där det inte odlas något vin alls.
I norra Rhône odlas i huvudsak fyra olika druvor. Den blå Syrah och de gröna Viogner, Marsanne och Rousanne. Klimatet är kalla vintrar och varma somrar. Jordmån granit på branterna och i övrigt sandblandad med kalksten och krita.
Det är väldigt brant i de nordligaste Côte Rôtie området Côte Blonde och Côte Brune. Här framställs bra syrahviner som kan tävla med Hermitagevinerna i kvalitet.
Syrahdruvan är den enda tillåtna blå druvan i norra Rhône. Den ger kraftiga viner med höga halt av syra, tannin och färgämne. Aromer som peppar, charkuterier, tjära, bränt gummi, viol och blåbär är vanliga beskrivningar. Tanniner gör den sträv som ungt vin, men efter lagring kan de bli storheter. Hermitagevinerna är mörkt röda med mycket fruktsyra och tanniner. Anledningen är bl.a. att stjälkarna får jäsa med och jäsningen pågår flera veckor för att utvinna så mycket färg som möjligt från skalen. Oftast måste vinerna lagras flera år. De anses vara ”maskulina viner”. Strax norr öster och söder intill, ligger Crozes-Hermitage, vilket inte ska förväxlas med Hermitage. I Crozes-Hermitage framställs betydligt mycket mer vin (15 x så mycket som i Hermitage), vilket också ger en lägre kvalitet.
I appellationen Condrieu och Château-Grillet framställ enbart vita viner på Viogner. Den ger fylliga fruktintensiva viner med aromer av vita blommor honung och frukt,men med måttlig till låg syra. Marsanne och Roussane är de druvor som används till vita viner i Hermitage. De är båda aromatiska och har bra lagringspotential.
Och i St Joseph görs röda viner på Syrah med upp till 10 % Roussane och/eller Marsanne inblandat. I Cornas görs enbart röda robusta viner på Syrah och i Saint-Péray enbart vita viner på Marsanne och Roussane, och då till stor del mousserande som framställs av kooperativet Cave de Tain l´Hermitage.
Och då kommer vi till södra Rhône. Här är klimatet mer medelhavslikt med milda vintrar och varma somrar. Jorden varierar men ofta mager stenig på höjderna och lerig på låglänt terräng. I kommunerna Lirac, Tavel och Châteauneuf-du-Pape är marken täckt med rullstenar.
Det är betydligt fler druvsortersom odlas södra Rhône. Av de blå druvorna är de dominerande Grenache, Syrah, Cinsault, Mourvèrdre och Carignan. Grenache ger aromer som är örtkryddiga mjuka och eldiga. Grenache, Syrah och Mourvèrdre är de kvalitetsmässigt bästa druvorna.
I Châteauneuf-du-Pape är 13 druvsorter tillåtna, men Grenache är den som ger mest karaktär i vinerna. De 13 är:
Blå
Grenache
Syrah
Cinsault
Mourvèrdre
Terret Noir
Counoise
Picardin
Vaccerèse
Gröna
Clairette
Rousanne
Bourboulenc
Muscardin
Picpoul
Detta medför förstås att vinerna från Châteauneuf-du-Pape är av mycket skiftande karaktär. Château de Beucastel använder alla 13, medan Château Ryans och La Bernadine endast använder Grenachedruvan. Vanligast är att man har 60-80% Grenache och resten av 5-6 andra druvor.
I Tavel görs bara rosé och i Lirac gör man rött, vitt och rosé.
Andra appelationer är Beaumes-de-Venise och Rasteau som är kända för sina förstärkta söta viner – vin doux naturel (VDN). Det framtälls genom att jäsningen avstannas genom tillsats av ren druvsprit. Viner från Beaumes-de-Venise har en alkoholhalt på minst 15% och en restsockerhalt på 110 gr/l.
I Clairette de Die görs mousserande vin på druvorna Clairette och Muscat á Petit Grains. De framställs med bara en jäsning och metoden kallas la méthode dioise.
Så till sist Beaujolais, som producerar dubbelt så mycket vin som resten av Bourgogne tillsammans. Jordmånen består av granitbaserad grusjord, vilket passar Gamay, som ibland påstås vara släkt med Pinot Noir.
Här odlas i stort sett bara Gamaydruvan. Den ger saftiga lättdruckna röda viner. Speciellt är att vinifieringen sker genom metoden macération carbonique. Druvklasarna läggs hela i en sluten tank under kolsyretryck. Jäsningen startar inuti druvan och det övergår sedan till en vanlig jäsningsprocedur. Det finns tre eller kanske fyra Beaujolaisklassificeringar – Cru Beaujolais, Beaujolais Village och Beaujolais samt då den fjärde klassen – Beuajolais Nouveau.
Beaujolais Nouveau är ”årets vin” som tappas på flaska direkt efter jäsningen, utan någon som helst lagring. De börjar säljas ca två månader efter skörd, tredje torsdagen i november och ska drickas unga. Max 6 månader på flaskan.
Cru-byarna är tio till antalet:
Saint-Amour
Juliénas
Chénas
Moulin á Vent
Fleurie
Chiroubles
Morgon
Régnié
Brouilly
Côte-de Brouilly.
Så till provningen.
Moulin-á-Vent 2005 – nr 88354 (B) – 109:-
I utseende inte så tunn och inte så tät. Örtig doft, lite tanniner, ganska bra tyckte jag och trodde det var en grenache från södra Rhône, men det var en Beaujolais. Efter flera smuttar blev den riktigt bra, lättdrucken. Prisvärd.
Côte-de Brouilly Domaine Sigaux 2006 – nr 73047 (B)- 129:-
Tunt utseende, något unken doft, näe. Inte alls prisvärd Beaujolais, enligt min mening.Jag gissade på en sämre Beaujolais- men den skulle var den bästa enl priset i alla fall. Sämsta vinet denna gång.
Côte-du-Rhône – nr 6018 – 68:-
En söt doft, lite örtig och med arom av viol och lite lakrits. En ganska tät färg. Jag gissade på gamay- Beaujolais men det var södra Rhône. Den var riktigt bra även om eftersmaken var ganska kort. Mest prisvärda denna gång.
Domaine du Vieux Lazaret – nr 2211 – 189:-
Från Châteauneuf-du-Pape. Örtkryddig, mjuk och ändå eldig med lång eftersmak. Ganska tanninrik. Ok men inget fantastiskt vin.
Crozes-Hermitage Les Launes – nr 2800 – 139:-
En typisk Syrah! Direkt utplockad. Doftar charketurier och rått kött! Peppar i smaken och tanniner. Helt ok om man har lite mat till.
Cornas Champelrose 2006 – nr 75186 268:-
En typisk Syrah, också direkt utplockad på doften av charketurier och rått kött. Fast efter ett litet tag en finare doft- mer frukt, viol och svarta vinbär. Mycket tanniner och jag vill nog ha en köttbit med en gräddig sås till. Det bästa vinet denna gång även om det inte är så lättdrucket som första glaset. 
Det vin jag kan tänka mig att köpa är Côte-du-Rhone för att det är lättdrucket och prisvärt, Moulin-á-Vent för att det var gott och Cornas Champelrose till en bra köttbit.
