Ett rejält mastigt avsnitt.
Först Alsace
Jag är allmänt frälst på Alsaceviner, så jag skulle gärna ha en hel lektion på bara Alsace. Kika gärna på mina sidor om resan Mosel & Alsace 2007. Nu till dagens lektion.
Alsace har många odlare på liten yta och det är mestadels vita viner (till 90%) som produceras. Kooperativ står för ca 25% av produktionen som är ca 1,2 miljoner liter/år. Eftersom området ligger nära tyska gränsen mellan Vogeserna och Rehn har båda länderna påverkat vinproduktion på olika sätt genom åren.
Klimatet är av s.k. kontinental karaktär med risk för frost och hagel. Vogeserna ger dock en regnskugga som medför att Alsace har ett av Frankrikes torraste klimat. Mognadsperioden på sensommaren är oftast torr, solig och varm. Jordmånen varierar dock kraftigt eftersom Vogeserna är ett förkastningsområde. Framför allt finns det olika skiffrar, men även vulkaniska bergarter. Variationerna finns även inom samma vingård.
Alsace indelas i distrikten Bas-Rhin om är den norra delen och Haut-Rhin som är den södra delen. De mest berömda vingårdarna finns i Haut-Rhin där de höga Vogeserna skyddar bra mot regn.
Alsace viner är ofta endruveviner ( varietalviner). Traditionellt är de torra, men vingårdar med låg avkastning och god druvmognad ger must med hög konsentration som kan ge restsötma i vinet. Alsace producerar också halvsöta och söta viner av sent skördade, ibland ädelrötade druvor. Undantag från endruveviner är Edelzwicker eller Gentil, vilket är ”ädel” blandning av olika druvsorter. De är av enklare kvalitet.
Alsace får förutom AOC-beckningen även ange druvsorten. Alsce producerar också ett mousserande vin – Crémant d`Alsace, gjort enligt Champagnemetoden på främst Pinot Blanc och Auxerrois-druvor.
Klassificering i Alsace:
Alsace grand cru, 51 lägen och framställt av någon av de fyra ”ädla” druvorna (Riesling, Pinot Gris, Gewürztraminer och Muscat). Undantag Zotzenberg i Mittelsbergheim som gör Grand Cru Sylvaner. Några av de traditionella odlarfamiljerna har valt att inte använda sig av ”grand cru”-begreppet eftersom de anser att det är för många för att kunna hålla kvalitébegreppet.
AOC Vin d`Alsace – där även Edelzwicker numer ingår.
AOC Crémant d`Alsace
För de fyra stora druvorna är det tillåtet att ange speciella beskrivningar av druvornas mognadsgrad.
Vendang tardive (sen mognad), motsvarande tyska Spätlese eller Auslese – alltså lite halvsött/sött.
Selection des grains noble (alltid ett urval av ädelrötade druvor), motsvarande tyska Beerenauslese eller Trockenbeerenauslese. För varje druvsort finns noggrant angivet vilken sockerhalt musten måste uppånå för att få denna kvalitetsbeteckning.
De fyra stora druvorna
Rieslingdruvan präglas starkt av jorden. Det är bara i Alsace i Frankrike som den odlas. Normalt produceras endast torra viner och de har ofta en elegant aromatisk doft som kan få ett inslag av petroleum om det har lagrats några år. Det har en frisk och syrlig smak som balanseras av den aromatiska/extrakrikedomen.
Gewürztraminer har funnits i Alsace sedan 1500-talet. Den är typisk för Alsace och känns igen på sin särpräglade parfymliknande doft. Den har en intensiv doft med inslag av rosor, kryddor, mysk och ibland anges nivea. Smaken är också eldigt kryddigt fyllig, vilket kompenserar den relativt låga syran. Alkoholhalten blir ca 14 procent.
Pinot Gris, trodde man först kom från ungern, vilket inte var fallet. Pinot Gris ger robusta, smakrika fylliga och mjuka viner. Mindre syra och mer alkohol och kan kännas fet i strukturen. ( hur är egentligen ett fett vin???) Doft och smak kan vara pepprig med inslag av nöt, honung och ofta champinjonkräm. (Klockren id-doft). Den kan också vara kryddig och ha lite likhet med Gewürztraminern.
Muscat druvan förekommer i två varianter Muscat á Petit Grains och Muscat Ottonel. Vinerna är ofta gjorda på en blandning av dem. Petit Grains är svårodlad, mottaglig för röta och mognar sent. Ottonell är härdigare mot regn och mognar tidigare. Vinet blir lätt, friskt och fruktigt med svag myskdoft. En arom av nyplockade vanliga bordsdruvor finns också.
Andra druvor i Alsace är Pinot Blanc, som kan ge goda rena fruktiga viner med en viss kryddighet. Sylvaner odlas också liksom Pinot Noir till röda viner i Alsace. De är ljusa i färgen angenäma men inte med den tygnd som Pinot Noir från Bourgogne. Ytterligare en druva är Chasselas som främst ingår i Edelzwickervinerna.
Loire
Stort område som sträcker sig över Loiredalen, från Pouilly-Fumé till Nantes vid Atlantkusten. Klimatet varierar mycket genom utbredningen från hav till inland. Gemensamt är dock att det nordliga läget kan ge problem med vårfrost.
I Muscadet vid Atlanten är klimatet milt och fuktigt. I de inre och östra delarna av regionen Sancerre och Pouilly-Fume övergår det till ett kontinentalklimat. Jordmånen är också av varierande art med väldrenerat i Muscadet, stenig matjord på alv av skiffer kring Layon i Anjou, krita i samur, sandblandad i Chinon och Bourgueil. Längst i öster blandas grusjord med krita (Kimmeridge) såsom i Chablis. I Sancerre och Pouilly-Fumé finns också kritjord.
Viner som framställs är av alla typer, rött-vitt-rosé-sött-stilla eller mousserande. De nordligaste områdena ger friskhet i vinerna. Loire är mest känt för sina vita viner, men ungefär 2/3 delar av produktionen utgör rosé eller rött vin. I AOC-klass dominerar dock de vita vinerna.
Loire har ett närmast oöverskådligt stort antal appelationer, med de olika områdena gränsande intill varandra. AOC områdena är regional, subregionala och kommunappelationer. Någon vingårdsklassificering finns inte, men fyra mindre ”underappelationer” ( två för torra och två för söta vita viner) som brukar kallas för grand cru. Som exempel monopole-egendomen Coulée de Serrant som gör mycket torra viner på Chenin Blancdruvan.
Blå druvor i Loire är Cabernet Franc, bäst i Chinon och Bourgueil där vinerna blir gräsigt cederdoftande, eleganta och smakrika. Gamay på knappt 10 procent av odlingsarealen samt Grolleau som vanligast odlas i Anjou till roséviner.
Gröna druvor är Chenin Blanc framförallt i mellersta Loirdalen. Den ger viner med markerad syra i såväl torra som ädelsöta viner. Sauvignon Blanc som ger friska eleganta gräsigt fruktiga viner med inslag av mineral, krusbär, fläder. Odlas famför allt i Sancerre och Pouilly. Muscadet ger torra lätta viner som kan få en låg syra om druvorna blir alltför mogna.
Vindistriktet Muscadet har som ett av få distrikt satt upp en gräns för högsta alkholhalt till 12,3 procent för att förhindra alltför omfattande chaptalisering. Vinerna framställs ofta sur lie – vinet får vila på jäsfällningen utan omdragning. Det ger ett friskt vin i ren stil med en smula kolsyra kvari flaskan.
Anjou -Samur är mest känt för sina roséviner, men producerar också Chenin Blanc. I Coteaux de Layon produceras söta toppviner på Chenin Blanc. Det svala klimatet ger koncentrerade viner med kraftig syra och stor lagringspotensial ssåsom 30-40 år. Appelationer för söta viner ät t ex: Bonnezeaux, Coteau de Lyon och Quarts-de-Chaume.
Samur producerar alla typer av vin och har hög kvalitet. Bra producenter är bla Moulin Touchais med söta viner med lång lagringspotensial. Langlois-Château har mousserande fyndviner.
Touraine har distrikten Chinon, Bourgueil och St.-Nicolas-de-Bourgueil har berömda röda viner framställda av Cabernet Franc. Vouvray´s dominerande druva är Chenin Blanc. ( Vouvray är det enda distriktet jag känner igen – vi har god erfarenhet av ett mousserande vin därifrån- mumsigt värre t o m.)
Sancerre och Pouilly-Fumé med Sauvignon Blanc viner som är i en klass för sig. Fumé står för den krutröksliknande bouqueten härrörande från den flintarika kalkjorden. De fläder och/eller krusbärsdoftande vinerna smakar utmärkt till getost. Sancerrevinerna är inte lika komplexa och fordrande som de från Pouilly-Fumé.
Andra kända appelationer är Menetou-Salon, Quincy coh Reuilly.
Koncentration, koncentration, koncentration…..
Tyskland
Klimatet i Tyskland påverkas av de västliga milda vindarna från Atlanten. I kombination med välexponerade lägen utmed floddalarna utgör de bra läge för vinodling trots de nordliga breddgraderna. Tyskland är ett vitvinsland men de röda vinerna ökar. Likväl söta som torra viner finns, men berömmelsen som vinland kommer från de botrytiserade (Edelfläule) söta vinerna.
Friska fruktiga viner kännetecknar ryggraden i produktionen. Den höga fruktsyran medför att Tyskland benämner söthetsgraden på speciellt sätt. Det som avgör om ett vin anses vara trocken eller halbtrocken är inte bara restsockernivån utan även hur hög den är i förhållande till syran i vinet. Ett torrt tyskt vin kan hålla en högre sockerhalt än t ex ett torrt franskt vin. Tyska kvalitetsviner är ofta alkoholsvaga, dels på det nordliga klimatet och dels för att de ofta inte jäses ut. Süssreserve är ojäst steriliserad druvmust som tillsätts det utjästa vinet för få den söthetsgrad som önskas. Det medför också att alkoholhalten i vinet sjunker. Süssreserv och Chapitalisering sker på viner upp till Q.b.A-viner.
Druvmustens specifika vikt är utgångspunkt för vinets klassificering, bortsett från kvalitetsklasserna Selection och Classic som utgår från ursprungsområdet. Druvmustvikten mäts i oechsel.
Tyskland har Deutscher Tafelwein, Deutscher Lantwein och kvalitetsvin indelat i fyra undergrupper.
Classic, Selection, Qualitätwein bestimmter Anbaaugebiete (QbA) ( numer bara Qualitätswein om jag läst vinnyheterna rätt) samt Qualitätswein mit Prädikat (QmP) (numer bara Prädikat enl vinnyheter)
Qmp/Prädikat (får inte Chapitaliseras) indelas i:
Kabinett– från normalskörden
Spätlese – från sen skörd, torrt, halvtorrt eller med viss sötma.
Auslese – från väl mogna eller övermogna druvor. Vanligen söta men kan jäsas ut och bli torra.
Dessa tre klasser tillåter süssreservtillsats.
Beerenauslese – från speciellt utvalda övermogna druvor oftast angripna av botrytis.
Trockenbeerenauslese – från övermogna druvor som av botrytis skrumpnat till russin. Ger mycket söta koncentrerade viner med lång intensiv arom. Endast från vissa år.
Eiswein – från druvor skördade i fruset tillstånd, som ger koncentrerad sötma och syra.
Kvalitetsvinerna måste innehålla vissa bestämda druvor, viss minimustvikt i förhållande till alkoholhalt, genomgå speciell kvalitetskontroll, samt komma från något av de 13 kvalitetsdistrikten:
Ahr
Mittelrhein
Hessische Bergstasse
Mosel-Saar-Ruwer
Rheingau
Nahe
Rheinhessen
Württemberg
Pfalz
Baden
Franken
Sachsen
Saale-Unstrut
Druvsorterna i Tyskland är främst Riesling, Müller-Thurgau, Spätgurgunder (Pinot Noir), Silvaner. Även Kerner, Dornfelder, Grauburgunder (Pinot Gris) och Weissburgunder (Pinot Blanc) varav de sistnämnda ökar i södra Tyskland.
Vi har just haft ett nästan 3 timmar långt elavbrott. Och det är jättemörkt här ute ”på landet” Det var jättemysigt med alla ljus – en stund. Sen kom vi på att vi kunde förhöra varandra på vinfrågor i de levande ljusens sken. Det var också jättemysigt -en stund. Sen insåg man att det är många frågor att kunna, som man inte kan….. då var det inge roligt längre… Så, åter till kompendiet. Vi är inte riktigt klara med Tyskland !
De viktigaste vindistrikten.
Mosel: Området kring Moselfloden från Franska gränsen mot dess utflöde i Rhen. Vinrankorna – Riesling – växer i branta lägen på skifferjordar. Müller-Thurgau längre ner i dalbottnarna på kraftigare jordar och de ger enklare vin.
Rheingau: Anses vara det ledande vindistriktet i Tyskland. 80 procent Riesling med hög kvalitet växer på grusig sand och skiffer. Vinerna är fylliga med mogen doft och distinkt syra. Här upptäcktes ädelröta och lanseringen av spätlese viner.
Rheinhessen: Det största distriktet och producerar 25 procent av tyska vinproduktionen. Det ligger mellan Nahe och Rhen och här odlas mest Müller-Thurgau och Silvaner, men de bästa vinerna görs på Riesling. Klimatet är milt och jordmånen består av klaksten, sandsten ibland täckt av löss eller märgel. Mestadels mediokra viner med undantag av viner från Nierstein.
Pfalz: Tidigare Rheinpfalz ligger mellan Rheinhessen och Frankrike. Även här produceras 25 procent av de tyska vinerna. Odlingarna ligger ca 10 mil från Rhen i skydd av Haardtbergen och har högst medeltemperatur i Tyskland. Milt klimat med lätta sandjordar ibland på basaltgrund. Müller-Thurgau odlas mest följt av Riesling och Silvaner. Här produceras också en del röda viner.
Franken: Ligger i Byern vid Mainfloden. Vingården Stein som ligger bakom den gamla beteckningen ”Steinwine” för Frankenvinerna ligger i området. Frankenvinerna tappas traditionellt på Bockbeutel – runda och platta flaskor. Inlandsklimat med varma somrar och kalla vintrar innebär att frosten kan vara ett problem. Jordarna är sandsten i väster och i övrigt kalksten. Torra eller nästan torra viner står för 75 procent av produktionen, av främst Müller-Thurgau och Silvaner. Silvanerdruvan har gett Franken dess berömmelse, då den kommer bra till sin rätt här, med smakrika rökiga och kraftiga viner med inslag av mineral och jord.
Äntligen till provningen
Kolla på Venusflaskan – typisk tråkig/billig enligt min mening. Jag gillar etiketter typ den som är på första flaskan till vänster.
Gewürztraminer Réserve Hennÿ – nr 2176 115:-
Alsace vin, riktigt gul färg med mycket doft av blommor/rosor och kryddigt lite parfymigt kanske. Blommig smak utan alltför hög syra. Klassisk beska i eftersmaken. Jag gillar Gewürztraminerviner. 
George Breuer Riesling Sauvage – nr 5899 115:-
Rheingau, med medelgul färg. Doft och smakav gröna äpplen och citrus. Hög syra och lång eftersmak. Ganska tunt men elegant vin.
Venus Riesling – nr 5953 74:-
Tyskland, gul färg med mycket doft åt det söta blommiga hållet. Först trodde jag detta var en fin Riesling, men eftersmaken var lite väl kort. Syran hög och efter några klunkar känns det att det nog inte är ett ”finvin”. Men ganska gott ändå. Jag tycker det är prisvärt.
Pouilly-Fumé – nr 2227 139:-
Loire Pouilly-Fumé, något gröngul med typisk underbar doft av svartvinbärsblad, krusbär och lite anslag av rök. Ett typvin på Sauvignong Blanc. Smakar svartvinbär, krusbär och citron, fylligt med hög syra. Gott.
Hittills hade jag rätt på druvorna och nästan på kvaliteten.
Muscadet Sèvre et Main sur lie – nr 2275 79:-
Loire Muscadet, ljus gulfärg med liten kryddighet i doften. Smakar ”enkelt” med hög syra t o m lite för syrligt. Kort kort eftersmak. Jag trodde på enkel riesling. Jästdoft kunde jag förnimma när vinet blivit mer rumsvarmt och det påtalades.
Comtes d´Isenbourg Riesling Grand Cru Schoenenbourg – nr 2175 149:-
Alsace Grand Cru, fint värre men… nej. Jag identifierade doften som jäsig – druvig, honung, gröna äpplen päron citrus säger beskrivningen. Eftersmaken var dock lång och det kändes ganska fylligt med lagom syra. Så då skulle man kanske dragit slutsatsen att det är ett kvalitetsvin. Men jag tyckte inte det var prisvärt.
Avslutning av dagens kursavsnitt
